Sidan uppdaterad 10-06-08

Anhörigriksdagen 18-19 maj 2010

>> ladda ner konferensprogrammet (pdf 297 kB)

Moderator

Som vanligt kommer vi att på ett fantastiskt sätt lotsas genom Anhörigriksdagen av Lisa Syrén.

Denna gång kommer hon även att på scenen samtala med en grupp unga anhöriga. De kommer att föra in oss i en värld som vi har lite kunskap om i Sverige. I många andra länder har denna grupp av anhöriga uppmärksammats på ett helt annat sätt.



Politikerkafé

Liksom de senaste två åren kommer riksdagspolitiker att finnas på plats i sitt speciella politikerkafé. Här har deltagarna möjlighet att samtala med politikerna under båda konferensdagarna.

Socialstyrelsen medverkar

Socialstyrelsen kommer att finnas på plats med egen monter för att svara på frågor, förmedla material etc.

Utställande företag

Liksom tidigare år kommer ett stort antal företag att ställa ut under konferensen. Listan på nu avtalade företag kan du se via nedanstående länk. Listan kompletteras efter hand som nya företag anmäler sig.

>> utställande företag

18 maj

Dag 1 Föreläsningar

Stödjande och lärande gemenskap: Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Reflektion över de första årens verksamhet vid Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och presentation av planerade satsningar framåt.

Elizabeth Hanson och Lennart Magnusson

>> Läs presentationen!

Ny teknik som möter anhörigas behov 

I regeringsuppdraget Teknik för äldre och anhöriga har 100 projekt genomförts och det finns nu många resultat och erfarenheter. För att möta anhörigas behov av hjälpmedel och ny teknik för att få en enklare vardag har bl.a. ett informationsmaterial tagits fram.

Ingela Månsson projektledare, teknik för äldre och anhöriga, Hjälpmedelsinstitutet.

>> Läs presentationen!

Stöd till anhöriga till personer under 65 år

Sedan den 1 juli 2009 ska landets kommuner erbjuda stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer någon som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionshinder.

Enligt Socialstyrelsens uppföljning har anhörigstödet i många kommuner ännu inte så stor erfarenhet av att stödja anhöriga till yngre personer. Karin sammanfattar Socialstyrelsens erfarenheter efter nästan ett år med den skärpta lagstiftningen om anhörigstöd.

Karin Lindgren är socionom och har lång erfarenhet av chefsuppdrag i kommuner och landsting. Karin arbetar numera på Socialstyrelsens enhet för funktionshinderfrågor samt som föreläsare med ämnen som demensomsorg, bemötandefrågor och anhörigstöd.

>> Läs presentationen!

Enkätstudie

Studien har genomförts gemensamt av AHRs förbundsstyrelse och lokalföreningarna.

Genom att vi har vänt oss till högsta tjänsteman på socialförvaltningen, och ansvarig politiker

har vi velat synliggöra anhörigvårdarna för dem med högsta ansvar för anhörigstödet i kommunerna. Förhoppningsvis leder detta även långsiktigt till en höjd status av allt anhörigstöd.

Enkäten bygger på AHRs syn på anhörigstöd. Anhörigvårdare har en unik kunskap utifrån roll och situation både om den som vårdas, sig själv och det gemensamma livet. Att se anhöriga som kompetensgivare och inte enbart som mottagare av stöd och hjälp bidrar till en ökad självständighet och självkänsla hos de enskilda och säkerställer kvaliteten på det anhörigstöd som utvecklas i kommunen.

AHR vill verka för att sprida kunskapen till beslutsfattare och tjänstemän om vikten av att tillvarata anhörigas kompetens och kunskaper. Om samhället tillvaratar den enskildes kompetens kommer detta att bidra till ökad livskvalitet och oberoende för denne, vilket i sin tur medför goda samhällsekonomiska vinster. Åke Fagerberg presenterar.

>> Läs presentationen!

Att vara anhörig - ett viktigt välfärdsarbete

Regeringens insatser för stöd till anhöriga.

Maria Larsson, Äldre- och folkhälsominister

Armlös, benlös men inte hopplös

Mikael Andersson var dömd till ett liv på institution när han föddes armlös och benlös i mitten av sextiotalet. Följ hans väg, från barndomens kamp mot kropp och fördomar, till idag då han är framgångsrik föreläsare, gift trebarnsfar och egen företagare.

I en mycket personlig berättelse får vi en inblick i vad som fört honom framåt i livet; betydelsen av drivkraft, aktiva val och eget ansvar. Om hur han tidigt bestämde sig för att leva ett självständigt liv, att leva fullt ut, och steg för steg lärde sig hantera såväl fysiska som självskapade begränsningar.

Idag har Mikael Andersson uppnått många av sina drömmar. I Armlös, benlös men inte hopplös får vi möta barnet som var nära att ge upp, människorna som aldrig slutade tro på det till synes omöjliga, och tankens enorma kraft.

>> mer om Mikael

Som värd för Mikael står

Dag 1 Parallella seminarier
11.10-11.50
1 Action – Internetstöd som öppnar världen för anhöriga

Resultat och erfarenheter från utvärdering av Action i Norrlands glesbygd, ett projekt där ett 60-tal anhörigvårdare i glesbygd har fått pröva Internetbaserat anhörigstöd.  Utvärderingen har gjorts ur ett livskvalitet- och kostnadsperspektiv.

Catharina Höijer FoU-chef, FoU Jämt och Madeleine Blusi forskare, FoU Västernorrland

>> Läs presentationen!

2 GAPET – ett nationellt socialt nätverk för anhöriga

Genom att stora som små kommuner länkas samman i ett webbaserat nätverk, uppstår möjligheter för anhöriga att byta erfarenheter med någon i liknande situation, oavsett geografiska skillnader eller tid på dygnet.

Maria och Gustaf Cavalli

Medverkar gör även Kristina Wennstam, anhörigkonsulent i Karlstad, Eva Karlsson, demenssjuksköterska i Karlstad samt Britt-Marie Johansson, vård och omsorgschef i Forshaga.

>> Läs presentationen!

3 ”Min sambo försvann och jag saknar honom så"

Om att orka kämpa när inte livet blev som det "skulle”

Det är svårt att ställa om sej och acceptera från att ha varit en älskad kvinna, vän och livspartner till att bli vårdare och aldrig få något tillbaka.

Att behöva använda sina semesterdagar till att ta hand som sin sjuke sambo, hans läkarbesök mm, istället för att njuta, vila och ha roligt.

Gunilla Larsson, som försöker kombinera förvärvsarbete och anhörigvård.

>> Läs presentationen!

4 Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg - kunskapsöversikt och inspirationsmaterial

Ann-Britt Sand och Birgitta Olofsson, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga 

Seminariet kommer att omfatta diskussioner och erfarenhetsutbyte inom området med utgångspunkt från nyckelresultat i den nyligen publicerade kunskapsöversikten. Vidare kommer inspirationsmaterialet som tagits fram tillsammans med det lärande nätverket inom området att presenteras.

>> Läs presentationen!

15.25-16.05
5 Samverkansmodell för bättre anhörigstöd - kopplat till hjälpmedel och rehabilitering

En samverkansmodell för en enklare och tryggare vardag har utvecklats. Modellen har skapats i partnerskap mellan anhöriga och professionella. Utvärderingen av samverkansmodellen har synliggjort anhörigas behov, för egen del och som omsorgsgivare.

Ingela Nilsson, arbetsterapeut, Ingrid Hellberg, sjukgymnast Stadsdelarna Tynnered och Frölunda i Göteborg och Maria Martini, utvärderare, FoU Väst.

>> Läs Ingela Nilssons och Ingrid Hellbergs presentation!

>> Läs Maria Martinis presentation!

6 IT-Handbok för anhöriga – Nu släpper vi den!

Vi betraktar den inte som färdig – det blir den aldrig! Men när vi nu lanserar den är vi övertygade om att den kommer att bli ett viktigt redskap för inhämtning av kunskap och information. Hur kan vi vara så säkra? Jo, för att den är framtagen av anhöriga, har prövats av anhöriga och är till för anhöriga som vill veta.

Anhörigas Riksförbund, Qontenta AB

>> Handbok för anhöriga

7 Att hjälpa och hjälpas

Hemtjänst gör det möjligt för många äldre att bo kvar i sitt hem. Detta är inte en service som samhället ställer upp med utan ett ekonomiskt vinstintresse. Hemtjänst är kostnadsbelagd och framför allt är det väsentligt billigare för kommunen att den äldre bor i sitt hem än flyttar till ett äldreboende. Men hemtjänst räcker inte till, och seniorbonde för äldre som inte är i behov av all den omvårdnad som dagens äldreboende ska erbjuda existerar inte längre. Arbetsbelastningen, både fysiskt och psykiskt kan bli så stort för en anhörig att det inte finns tid och ork för det egna livet. Det kan också resultera i att den äldre känner att han/hon är till besvär och ingen nytta.

Hur kan man påverka den här situationen?

I presentationen kommer jag att ge exempel på vad som faktiskt kan göras för att underlätta både för anhörige och den hjälpbehövande.

Maria Amnell, leg arbetsterapeut och utbildningsledare på Etac Sverige AB.

>> Läs presentationen!

8 Mod och ambition – och med dom vi är till för!

Om vad som händer när vi vågar tänka fritt, om vad som sker när engagemang och ambition skapar lösningar och om att arbeta tillsammans med anhöriga, berättar Susann Carlsson, anhörigkonsulent  på Tjörn och Ulla-Britt Ahl från Tjörns anhörigförening.

19 maj

Dag 2 Föreläsningar
Paneldebatt

Ställ din fråga till Riksdagspolitikerna!

Här har du möjlighet att skriva ner förslag på frågor som Lisa Syrén skall ställa till en panel bestående av riksdagspolitiker. Ytterligare information om detta kommer att ges i samband med invigningen av Anhörigriksdagen.

Hur kan vi förstå anhörigskap och anhörigstöd på särskilt äldreboende?

Under föreläsningen kommer bl a följande frågor tas upp: Vad innebär det att vara anhörig till någon som under många år bor och vårdas på ett äldreboende? Vad gör anhöriga, och vad betyder deras insatser och engagemang? Och hur kan anhöriga få stöd? 

Anna Whitaker är verksam som lektor och forskare vid Institutet för forskning om äldre och åldrande, Linköpings universitet samt på Institutionen för socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola.

Från Bör till Ska!

Det har nu gått snart ett år sedan den nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen trädde i kraft och frågan är förstås vad som har hänt; blev det någon skillnad och i så fall vad då? En följdfråga är hur man ska fånga vad som skett och då på ett så allsidigt sätt som möjligt? Socialstyrelsen har också framhållit vikten av att arbeta med andra målgrupper än enbart anhöriga äldre, samverkan med sjukvården och att utveckla en kommunal strategi för det samlade arbetet med att stödja anhöriga. På detta lunchseminarium sammanfattas det första årets erfarenheter med en ny anhörigbestämmelse.

Lennarth Johansson, Socialstyrelsen

>> Läs presentationen!

Lisa Syrén samtalar med unga anhöriga

Om det som rör och berör.

Dag 2 Parallella seminarier
09.15-09.55
9 Checklista för personer med demens och deras anhöriga

En checklista har utvecklats för att användas av professionella inom vården som arbetar med teknikstöd och anhöriga. Den har utvecklats ur två forskningsstudier om samspelet mellan personer med demens och deras anhöriga med vardagsteknik och hjälpmedel. Checklistan har utvärderats i bl.a. fokusgrupper.

Presentatör: Lena Rosenberg, leg. arbetsterapeut, Med. Dr. Karolinska institutet

>> Läs presentationen!

10 Multifunktionell, jobbig mamma

Hur kan vi leva med tre diagnosungar? Jo, genom att SE barnen, var för sig, som individer... Genom det har vi lärt oss deras behov och kunnat få ihop livspusslet.

Jag heter Marija Håkansson och är lite över 40 år. Gift sedan 20 år tillbaka med en man som har ADHD. Vi har tre underbara barn. En son, 21 år ( med ADD, Asperger, mild autism), en dotter, 18 år
(med bipolär depression) och en son, 16 år (med ADHD).

Jag vill förmedla vår erfarenhet! Jobbigheten, men framförallt GLÄDJEN över att få lov att dela dessa ungars tankar. Det som gör att vi orkar, det som gör våra ungar speciella. Det som gör att vi är MER föräldrar än många andra!!

Och tipsa om hur man får ner en vanlig dag på fyra rader, i en ansökan om hjälp!

>> Läs presentationen!

11 Individualisering av anhörigstöd - kunskapsöversikt och inspirationsmaterial

Seminariet kommer att omfatta diskussioner och erfarenhetsutbyte inom området med utgångspunkt från nyckelresultat i den nyligen publicerade kunskapsöversikten. Vidare kommer inspirationsmaterialet som tagits fram tillsammans med det lärande nätverket inom området att presenteras.

Marianne Winqvist och Jan-Olof Svensson, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

>> Läs presentationen!

12 Så skapar vi ett tillgängligt samhälle

Här kan du bland annat ta del av den slutgiltiga propositionen kring förändringarna i LSS- lagstiftningen och andra handikappolitiska beslut.

Kenneth Johansson(c) ordförande i Riksdagens socialutskott

13.35-14.15
13 Anhörigstöd med Call-Center och  ippi –kommunikation för ökad livskvalitet

Call-Center är en utveckling av en kommunikationstjänst som stödjer anhöriga. Genom Call-Centret kan anhörigas kunskaper och erfarenheter öka och tas till vara för att ge till råd och stöd till anhöriga.

Presentatör: Anett Karlsson, Anhörigas riksförbund

För anhöriga är det viktigt att enkelt kunna kommunicera med familj och vänner men även med hemtjänsten och distriktssköterskan. Ippi är en dosa som ansluts till en vanlig tv och gör det möjligt att kommunicera med dator och mobiltelefon. Familjer med skiftande problematik har medverkat.

Jon Simonsson, VD och Jennie Bondesson, projektledare InView

>> Läs presentationen!

Anhörigstödsportal - webbaserat stöd som underlättar för anhörigvårdare

I Gävle har en anhörigstödsportal utvecklas med en anhörigguide, möjligheter att boka vistelser på korttidsboende, skriva levnadsberättelser etc. Syftet med projektet är att underlätta för anhöriga som hjälper och stödjer närstående genom att använda Internet.

Stina Nordström, projektledare och Annelie Persson anhörigsamordnare Gävle kommun.

14 Påverkas hälsan hos anhöriga till cancersjuka? eller Att leva med en cancersjuk partner

Många cancersjuka lever med sin sjukdom under lång tid, och även närståendes livssituation påverkas. Närstående står för en stor del av cancervården idag. Tidigare forskning har främst fokuserat på psykosociala konsekvenser. Forskningen i projektet undersöker konsekvenser för hälsa och hälsoekonomi. Inom Södra sjukvårdsregionen pågår sedan tidigare ett arbete med kartläggning och analys av cancersjukdomar. Som en del i detta arbete har registerstudier genomförts om hur vårdsökande, sjukdomsmönster och sjukskrivning påverkas för närstående till cancersjuka. Resultatet visar att närstående har en ökad vårdkonsumtion upp till två år efter cancerpatientens diagnos, den totala vårdkostnaden ökar och flera sjukdomsdiagnoser ökar.

Katarina Sjövall är sjuksköterska som arbetat inom cancervården sedan slutet av 80-talet. Delar för tillfället min tjänstgöring mellan klinik och forskning, är doktorand med ett avhandlingsarbete som handlar om situationen för anhöriga till cancerpatienter.

15 Äldre och läkemedel

Vad man bör veta som anhörig.

Johan Fastbom, läkare, docent i geriatrisk farmakologi

Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet och Socialstyrelsen.

>> Läs presentationen!

16 Forum för högre delaktighet i vården

erfarenheter från patient- och anhörigråd och patientreferensgrupp

Bengt Sallerfors, verksamhetsområdeschef, docent, Cecilia Littorin, vårdutvecklare, Medicinkliniken, Länssjukhuset Halmstad och representant från Föreningen för Anhörigvårdare i Halmstad.

Arkivmaterial från tidigare Anhörigriksdagar
2009

Konferensprogram
(pdf 297 kB).

Föredrag och presentationer finns tillgängliga som PowerPoint-presentationer. Du kan välja de presentationer du är intresserad av och ladda ner dem till din egen dator.

>> Presentationer

>> Filmklipp

>>Utställare

2008

Lyssna på Anhörigriksdagen 2008!

Några av konferensens föredragshållare tillhandahåller dokumenterade versioner av sina presentationer. Du kan alltså i lugn och ro ta del av dessa, även om du inte deltog på konferensen.

Följande presentationer finns tillgängliga:

• Maria Larsson:
Invigningstal ( pdf 92 kB)

• Anders Rylander:
Anhöriga– en vinst för samhället? (ppt-fil 709 kB. Öppnas med MS PowerPoint)

• Kenneth Johansson:
Utan anhöriga stannar Sverige (pdf 116 kB)

2007

Du kan fortfarande lyssna på intressanta föredrag, samtal och diskussioner från 2007 års anhörigriksdag!

>> Läs mer!



Anhörigas Riksförbund

Kansli:
Box 28
360 71 Norrhult

Tel: 0474-40 400

Mob: 070-676 60 20

PG: 71 09 33-3
Org.nr: 802402-4831